Detaljplanen för Slussen vann laga kraft den 27 september 2013.
Miljödomsansökan
Mark- och miljööverdomstolens dom från den 21 januari 2015 vann laga kraft den 20 augusti 2015 när Högsta Domstolen inte gav prövningstillstånd till de överklagande parterna. Domen innebär att projektet har de nödvändiga tillstånden för arbeten och nya anläggningar i vatten, grundvattenbortledning och den nya regleringen av Mälaren.
Detaljplanen för bussterminalen i Katarinaberget vann laga kraft 2018.
Varför har bussterminalen en egen detaljplan?
I samband med plansamrådet 2010 blev det tydligt att det inte skulle gå att få plats med bussterminalen på kajen. Det var för mycket som skulle rymmas där: Stadsgårdsleden, Saltsjöbanan och en större bussterminal än dagens.Lösningen blev att bryta ut bussterminalen från detaljplanen och lägga den i berget under Katarinavägen. För att inte försena hela projektet fick bussterminalen en egen detaljplan. Beslutet att bryta ut bussterminalen och ge den en egen detaljplan gjordes i samråd med länsstyrelsen.
Har andra alternativ till ny utformning av Slussen utretts?
2007 genomfördes ett programsamråd där två alternativ ställdes ut: ”Nya Slussen” (en vidareutveckling av 2004 års vinnande förslag) och ”Nybyggt bevarande” (nybyggnation med nuvarande Slussen som utgångspunkt av White arkitekter/WSP).
Efter samrådet, där en majoritet av besökarna röstade för ”Nya Slussen” fattade stadsbyggnadsnämnden beslut. Nya Slussen skulle utgöra grunden för det fortsatta arbetet. Alla politiska partier ville gå vidare med att skapa något nytt. Därmed beslutades också att klöverbladsmodellen inte ska bevaras.
Är Slussen ett byggnadsminne?
Nej, frågan har diskuterats, men länsstyrelsen har avslagit frågan om att byggnadsminnesförklara Slussen.
Hur har utformningen av nya Slussen ändrats sedan samrådet 2010?
Under plansamrådet 2010 lämnades ungefär 1200 synpunkter in. Staden har tagit hänsyn till många önskemål och de några förändringar är:
- Det blir färre och lägre hus för att bevara utsikten och känslan av rymd.
- Terrasser och trappor ner till kajen som kommer att göra vattnet mer tillgängligt för stockholmare och besökare.
- Slussen blir grönare med träd, planteringar och en ny park, Katarinaparken som anläggs vid Katarinahissen och ner mot kajen.
- Bussterminalen flyttas in i Katarinaberget.
Vad hände med synpunkterna från utställningen under samrådet 2010?
Synpunkterna sammanställdes och redovisades för politikerna i stadsbyggnadsnämnden innan de fattade beslut att godkänna detaljplanen.
Vem beslutar om Slussen i Stockholms stad?
Kommunfullmäktige beslutar om stadens del av finansieringen för ombyggnaden av Slussen.
Region Stockholm planerar för genomförande och finansiering av kollektivtrafiken.
Miljödomstolen/Miljööverdomstolen beslutar om den nya avtappningskapaciteten och reglering av Mälaren. Projekt Slussen har arbetat fram vad för tillstånd som söks medan Miljödomstolen fattar beslut om att ge tillstånd eller inte.
Exploateringsnämnden ansvarar för framtagandet av detaljplanen. Beslut om detaljplanen tas sedan i stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige.
Hur påverkar ombyggnaden riksintresset?
Viktigt i riksintresset är att kunna förstå de topografiska förutsättningarna för Stockholms utveckling. Detta tas tillvara i den antagna detaljplanen. Den innebär att mötet mellan Gamla Stan och Södermalm förändras som vid andra tillfällen under historiens gång. Den synliga kontakten mellan vattenmassorna Riddarfjärden och Saltsjön bevaras och förstärks. Slussens gestaltning har alltid varit styrd av de funktioner som behöver lösas på platsen. Att öka möjlighet att släppa ut vatten från Mälaren till havet är en viktig funktion i nya Slussen.
Hur mycket kostar ombyggnaden av Slussen?
Enligt det reviderade genomförandebeslutet som togs den 26 juni 2023 blir projektets investeringsutgift närmare 21 miljarder kronor vilket get en nettokostnad på cirka 12,6 miljarder kronor.
Vem finansierar ombyggnaden?
Stockholms stad finansierar hela ombyggnaden förutom bussterminalen i Katarinaberget. Den är samfinansierad mellan Staden (25%), Regionen (25%) och Staten (50%). Även Värmdö kommun är med och bidrar om det skulle bli budgetöverskridande.
Därutöver förs diskussioner med berörda kommuner runt Mälaren om hur regleringen av vattennivåerna i Mälaren ska bekostas.
